Dagens Irak är fortfarande väldigt påverkat tack vare Saddam Hussein och invasionen som inträffades Irak 2003. Det är fortfarande väldigt hårt att leva i landet då myndigheterna näst intill struntar i de mänskliga rättigheterna till människorna i landet. Visserligen har människorna fått en större frihet sedan Saddam Husseins regim, men än har inte landets myndigheter förbättrat sina mänskliga rättigheter. Iraks regering har inte följt de internationella rätt-kraven och därför får människorna i landet betala ett högt pris.


Tortyr är vanligt och begås av regeringens säkerhetsstyrkor som åtnjuter straffrihet. Särskilt drabbade är de som fängslats under antiterroristlagen och hålls isolerade i samband med förhör.

De använde tortyrmetoderna som: elchocker mot könsorgan och andra delar av kroppen; platspåsar över huvudet så att offret nästan kvävs, misshandel av fångar som hängts upp i förvrängda ställningar, berövande av mat och vatten och sömn, hot om våldtäkt eller att kvinnliga släktingar ska fängslas och våldtas, dessutom finns det otaliga fall i rapporten där kvinnor utsatts för sexuella övergrepp i fångenskap.

Fångar av alla dess slag har blivit torterad och tvingade att “erkänna” allvarliga brott och att ange andra. Fastän många tagit tillbaka sina “erkännanden” vid rättegången, använde domstolarna dem ändå som bevis. Tortyranklagelser förblir outredda och de åtalade har döms till långa fängelsestraff eller i värsta fall till döden.

Dödsstraffet i Irak avskaffades efter invasionen 2003, men återinfördes av den första irakiska regeringen när den kom till makten, och avrättningarna återupptogs 2005.  


Periodvis har de irakiska myndigheterna erkänt tortyr och misshandel men har oftast förklarat det som enskilda isolerade händelser eller, i vissa högprofilerade fall, startat officiella utredningar vars utfall dock aldrig offentliggjorts.


Irak är fast i en en spiral av tortyr och straffrihet som borde ha brutits för länge sen. Det är dags för myndigheterna att omedelbart ta de konkreta steg som krävs för att skapa ett samhälle som försvarar mänskliga rättigheter.